Svenskan har ungefär 35 vokal- och konsonantljud. Här får du lära dig mer om de enskilda ljuden och hur de kombineras med varandra.
Om fonetisk skrift
Samma bokstav kan ofta stå för flera olika ljud. När man lär sig nya språk, är det därför bra att kunna det internationella fonetiska alfabetet IPA (International Phonetic Alphabet). I IPA står varje tecken för ett språkljud. Med IPA undviker man alltså att blanda ihop stavningen med uttalet.
I exemplet nedan ser du hur orden kort och kort båda stavas med o, men eftersom uttalet skiljer sig använder IPA olika tecken: [ʊ] respektive [ɔ].
Man ser också att rt inte uttalas som två olika ljud, utan smälter samman till [ʈ], ett t med tungspetsen längre bak i munnen.
Vanliga alfabetet | IPA |
kort (som i bankkort) | kʊʈ |
kort (som i kort hår) | kɔʈ |
I den här texten får du lära dig de svenska vokal- och konsonantljuden samtidigt som du lär dig hur man skriver dem med IPA.
Vokaler
Svenskar har 9 vokaler som har korta och långa varianter. De korta och långa varianterna skiljer sig inte bara i längd, utan också i kvalitet. Kort e och kort ä är samma ljud. Totalt har svenskan alltså 17 vokalljud.
I tabellen finns alla svenskans vokalljud i IPA med ett inspelat exempel.
Tecknet ː betyder att ljudet före är långt.
Vokal (IPA) | Exempel | Ljudet stavas ofta |
iː | [siːl] sil | i |
ɪ | [sɪlː] sill | i |
eː | [heːl] hel | e |
ɛː | [hɛːl] häl | ä |
ɛ | [hɛtːa] hetta | ä, e |
ɑː | [mɑːt] mat | a |
a | [matː] matt | a |
oː | [moːl] mål | å |
ɔ | [mɔlː] moll | å, o |
uː | [buːt] bot | o |
ʊ | [bʊtː] bott | o |
ʉ̟ː | [fʉːl] ful | u |
ɵ | [fɵlː] full | u |
yː | [syːl] syl | y |
ʏ | [sʏlː] syll | y |
øː | [nøːt] nöt | ö |
œ | [nœtː] nött | ö |
Ära och öra
Många uttalar [ɛ(ː)] och [øː] med munnen mer öppen när de följs av ett r:
[æːra] ära
[œːra] öra
Konsonanter
Svenskan har totalt 18 konsonantljud. Många som lär sig svenska har svårt med sje-ljudet [ɧ] och tje-ljudet [ɕ] samt r. Uttalet av r skiljer sig också mycket mellan olika delar av landet.
I tabellen finns alla svenskans konsonantljud i IPA (International Phonetic Alphabet) med ett inspelat exempel.
Konsonant (IPA) | Exempel | Ljudet stavas ofta |
p | [puːl] pol | p |
b | [buːk] bok | b |
t | [tuːk] tok | t |
d | [duːp] dop | d |
k | [kuːn] kon | k, c |
g | [ɡuːd] god | g |
f | [fuːt] fot | f |
s | [suːt] sot | s, z, c |
ɕ | [ɕuːl] kjol | tj, kj, k |
ɧ | [ɧuːk] sjok | sj, stj, skj, sch, g, j (och många fler!) |
h | [huːt] hot | h |
m | [muːd] mod | m |
n | [nuːd] nod | n |
ŋ | [lɔŋ] lång | ng |
r | [ruːv] rov | r |
l | [luːv] lov | l |
v | [voːt] våt | v |
j | [juːrd] jord | j, g, gj, hj, lj, dj |
Olika uttal av r
Ett vanlig missförstånd är att r alltid uttalas som rullande ljud. Uttalet av r varierar stort mellan olika regioner i Sverige och mellan olika talare. Dessutom påverkas r:et av ljuden det omges av (det genomgår assimilation).
Tabellen nedan visar några r-uttal som förekommer i olika varieteter av svenska.
Olika r |
Assimilationer med r
I många talares svenska smälter r:et samman med omgivande ljud. Det kallas assimilation. Denna assimilation sker både inom ord och mellan ord.
Assimilation (IPA) | Exempel |
ʈ | [kɔʈː] kort |
ɖ | [muːɖ] mord |
ɳ | [tuːɳ] torn |
ɭ | [poːɭa] porla |
ʂ | [kɔʂː] kors |
Alla dialekter har inte dessa assimilationer med r. Till exempel finns de inte i finlandssvenskan eller skånskan.
Öva med quiz
Bara för medlemmar: