Då
Då kan både vara ett adverb och en subjunktion (bisatsinledare).
Som adverb kan då användas på flera olika sätt. Här är en sammanfattning.
Då kan betyda ’vid den tidpunkten’. Det handlar om den tidpunkt som man pratar om i sammanhanget. Motsatsen till detta då är nu. Inte nu, utan då. Det här då:et känner vi igen från ordet dåtid, motsatsen till nutid.
Vi kommer klockan åtta. Är du hemma då?
1944 förklarade sig Island självständigt från Danmark. Det var också då som min morfar föddes.
Då kan inte bara användas om tid, utan också om omständigheter. Då syftar på de omständigheter som man just har pratat om.
Jag kan inte dricka så mycket kaffe. Jag skulle bli alldeles yr då. då = om jag dricker så mycket kaffe
Ibland fungerar då som en upprepning av en villkorssats.
Om han får en poäng till, då leder han tävlingen. då = om han får en poäng till
Då används också efter frågeord. Man använder då efter frågeord för att man vill få mer eller tydligare information. I dessa fall är då alltid betonat.
– Jag ska åka till Nice. – När då?
– Jag ska övertyga honom! – Hur då?
– Det var bara en i klassen som fick högsta betyg. – Vem då?
– Det saknades en del för att datorn skulle fungera. – Vilken då?
– Jag gillar inte det. – Vad då?
– Den här filmen är så irriterande. – Vad då irriterande? (Vadå irriterande?) ≈ Vad menar du med det?
– Hon tänker säga upp sig från sitt jobb. – Varför då?
– Han ska börja resa i jobbet. – Hur ofta då?
Då kan också användas i andra typer av frågor för att byta fokus till något nytt. I dessa fall står då i slutet av meningen och är obetonat.
– Jag kommer till Göteborg den 8 november. – När åker du hem då?
– Anna, Jin och Tor är här. – Helena då?
– Jag kan inte i dag. – I morgon då?
Då används också i uppmaningar. I dessa fall har då en förstärkande effekt. Det får talaren att låta otålig. I uppmaningar är då obetonat.
Kom då! Vi har bråttom.
Men berätta då! Vi har inte hela dagen på oss.
Kom igen då! Det blir kul!
Då används till sist i olika utrop. Det är svårt att säga exakt vilken funktion då har i dessa fall, men det är ett sätt för talare att uttrycka sin attityd till något.
Ja då! ≈ Ja visst!
Nej då! ≈ Visst inte!
Än sen då! ≈ Och?!
När då används som subjunktion kan det ha två olika betydelser: ’när’ och ’eftersom’. Då är formellare än eftersom.
Han var inte hemma då jag kom hem. = när jag kom hem
Då vädret är dåligt, måste vi avbryta expeditionen.
Undvik att använda då i stället för eftersom. Det kan nämligen skapa förvirring. I följande fall är det svårt att veta vad som menas:
Receptionen är stängd då vi är på lunch. = när vi är på lunch? = eftersom vi är på lunch?
