Böja svenska verb

Hur böjer man svenska verb? Finns det några regler?


Svenskans verb går att dela in i grupper efter hur de böjs. Det finns fyra huvudgrupper. När man lär sig nya verb måste man memorera vilken grupp ett verb hör till.

Verbgrupp 1

Verbgrupp 1 är den största gruppen. Mer än hälften av alla verb böjs så här.

Verben i grupp 1 slutar på -a i grundform. Den del som man sätter ändelserna på, verbstammen, slutar också på -a. Verbstammen är alltid samma form som uppmaningsformen, för uppmaningsformen saknar alltid ändelse. 💡

Grundform ➡️ verbstam
prata ➡️ prata-
jobba ➡️ jobba-
börja ➡️ börja-

Ändelserna i verbgrupp 1 är -r i presens, -de i preteritum och -t i supinum.

Presens: -r
prata + r = pratar
jobba + r = jobbar
börja + r = börjar

Preteritum: -de
prata + de = pratade
jobba + de = jobbade
börja + de = började

Supinum: -t
prata + t = pratat
jobba + t = jobbat
börja + t = börjat

Verbgrupp 2

Verb i grupp 2 slutar också på -a i grundform, men detta -a finns inte i verbstammen.

Grundform ➡️ verbstam
behöva ➡️ behöv-
använda ➡️ använd-
läsa ➡️ läs-

Ändelserna är samma som i grupp 1, men eftersom stammen slutar på en konsonant måste man lägga till ett e före presensändelsen.

Presens: -er
behöv + er = behöver
använd + er = använder
läs + er = läser

I preteritum och supinum sätter man bara ändelserna direkt på stammen.

Extraregler:
1. Om ett krockar med en tonlös konsonant (sfptk eller x) blir d:et till ett t.

2. Om det blir två d:n i rad eller t följer d, tar man bort det första d:et.

Preteritum: -de
behöv + de = behövde
använd + de = användde ➡️ använde
läs + de = läsde ➡️ läste

Supinum: -t
behöv + t = behövt
använd + t = användt ➡️ använt
läs + t = läst

Verbgrupp 3

Alla verb i grupp 3 slutar på lång vokal (som inte är a) i grundform. Verbstammen ser likadan ut.

Grundform ➡️ verbstam
bo ➡️ bo-
tro ➡️ tro-
ske ➡️ ske-

I presens sätter man som vanligt på -r.

Presens: -r
bo + r = bor
tro + r = tror
ske + r = sker

I preteritum och supinum blir vokalen i stammen kort. I ändelserna blir det alltså ett extra d och t.

Preteritum: -dde
bo + dde = bodde
tro + dde = trodde
ske + dde = skedde

Supinum: -tt
bo + tt = bott
tro + tt = trott
ske + tt = skett

Verbgrupp 4

Verbgrupp 4 är svårast att böja. Det är mycket få verb i grupp 4, men många väldigt vanliga verb tillhör den här gruppen. Till skillnad från de andra verbgrupperna har de här verben tre olika verbstammar.

Stam 1 är samma som uppmaningsformen, alltså grundform utan -a.

Grundform ➡️ verbstam 1
springa ➡️ spring-
flyga ➡️ flyg-
skriva ➡️ skriv-

Stam 1 används för att bilda presens. I övrigt bildar man presens precis som i verbgrupp 2, genom att lägga till -er.

Presens: -er
spring + er = springer
flyg + er = flyger
skriv + er = skriver

Verben i grupp 4 har ingen ändelse i preteritum, men de använder verbstam 2 i stället. Denna stam har ofta en annan vokal.

Verbstam 1 och 2
spring-, sprang-
flyg-, flög-
skriv-, skrev-

Preteritum: 
sprang
flög
skrev

I supinum är ändelsen -it, och man använder verbstam 3. Även denna stam har ofta en annan vokal.

Verbstam 1, 2 och 3
spring-, sprang-, sprung-
flyg-, flög-, flug-
skriv-, skrev-, skriv-

Supinum: -it
sprung + it = sprungit
flug + it = flugit
skriv + it = skrivit

Det svåra med verbgrupp 4 är att memorera hur vokalerna förändras mellan de olika stammarna. Här är några mönster:

i-a-u
finner, fann, funnit
hinner, hann, hunnit
sitter, satt, suttit
vinner, vann, vunnit

u-ö-u
bjuder, bjöd, bjudit
skjuter, sköt, skjutit
sjunger, sjöng, sjungit

i-e-i
blir, blev, blivit
stiger, steg, stigit
tiger, teg, tigit

ä-a-u
bär, bar, burit
skär, skar, skurit

a-o-a
drar, drog, dragit
far, for, farit
tar, tog, tagit

å-ä-å
gråter, grät, gråtit
låter, lät, låtit

a-ö-a eller å-ö-å
faller, föll, fallit
håller, höll, hållit

o-o-o
sover, sov, sovit
kommer, kom, kommit

Oregelbundenheter

Som vanligt finns det en hel del verb som inte följer dessa regler. Nästan alla verb följer någon sorts regel, men ibland är det enklare att bara memorera hur det ska heta.

Här är några saker att hålla koll på:

Omljud i verbgrupp 2

I verbgrupp 2 finns en del verb som får ny vokal i stammen på grund av en historisk ljudförändring som kallas omljud. Ofta (men inte alltid) har dessa verb ett j.

Exempel på omljud
väljer, valde, valt
gör, gjorde, gjort
bör, borde, bort
sväljer, svalde, svalt
sätter, satte, satt

Verb med blandad böjning

Några verb har blandad böjning. Det innebär att de följer böjningsmönster från flera verbgrupper.

Exempel på blandad böjning
ryker, rykte/rök, rykt
smäller, smällde/small, smällt
späder, spädde, spätt
ger, gav, gett/givit

Förkortade verb

Vissa verb har längre och kortare former. Den längre formen är formellare eller ålderdomlig, men den visar också logiken bakom böjningen.

Exempel på förkortade verb
drager, drog, dragit ➡️ drar, drog, dragit
tager, tog, tagit ➡️ tar, tog, tagit
bliver, blev, blivit ➡️ blir, blev, blivit

Helt oregelbundna verb

Slutligen har vi några helt oregelbundna verb. Dessa är det också bäst att bara memorera. Lyckligtvis är de mycket vanliga, så man vänjer sig vid dem fort.

Exempel på oregelbundna verb
är, var, varit
har, hade, haft
vet, visste, vetat
vill, ville, velat
får, fick, fått
går, gick, gått


Glöm inte att repetera hur de olika formerna används:

Så här används de olika tempusformerna:  Svenskans tempus







Stäng meny