Om svenska
Svenska | 瑞典语版
Search
⌃K

Infinitivfras

Vad är en infinitivfras?

En infinitivfras är ett verb i infinitiv (grundform) och eventuella bestämningar, till exempel objekt, predikativ och adverbial.
Infinitivfrasen inleds ofta med infinitivmärket att.
Infinitivmärket att kan både uttalas som [atː] och [ɔ]. Detta skiljer det från subjunktionen (bisatsinledaren) att, som alltid uttalas [atː].
Exempel på infinitivfraser:
  • att leka
  • att leka med bilar
  • leka med bilar
  • leka i trädgården
  • leka med andra barn i trädgården på helgerna

Bisats eller infinitivfras?

Infinitivfrasen är ganska likt en bisats. Skillnaden är att bisatsen har ett subjekt och vanligtvis ett verb som är böjt i presens eller preteritum.
att inte köpa bil (infinitivfras)
att han inte köper bil (bisats)
En viktig likhet är att bisatser och infinitivfraser har samma ordföljd. Notera att inte kommer före verbet.

Att eller inte?

Infinitivfrasen inleds ibland med att, ibland inte. Det beror på kontexten.
När infinitivfrasen är objekt till ett annat verb, spelar det stor roll vilket det andra verbet är. Vid vissa verb används att nästan alltid. Vid andra varierar det. Och vid ytterligare andra används det aldrig.
Jag vill äta mat. (Äta mat är objekt till vill.)
Jag väljer att äta mat. (Att äta mat är objekt till väljer.)
Det är alltså inte verbet i infinitivfrasen som bestämmer, utan verbet som har infinitivfrasen som objekt.
Andra ord och var i satsen som infinitivfrasen står kan också påverka. Till exempel kan att vara valfritt om infinitivfrasen är fundament/inledare i satsen.
(Att) bli väckt klockan 5 roar mig inte. Däremot: Det roar mig inte att bli väckt klockan 5.

Verb där ”att” används

Ofta används att om verbet också kan ta en nominalfras med ett substantiv som objekt.
hotar att göra något (hotar mannen)
riskerar att göra något (riskerar livet)
tenderar att göra något
överväger att göra något (överväger studier)
väljer att göra något (väljer kläder)
ser ut att göra något

Verb där ”att” inte används

Motsatt gäller för verb som inte kan ta nominalfraser med substantiv som objekt.
kan göra något
behöver göra något
ska göra något
bör/borde göra något
måste göra något
vill göra något
lär göra något
verkar göra något
förefaller göra något
tycks göra något
får göra något
slipper göra något
brukar göra något
råkar göra något
tänker göra något
ämnar göra något
hinner göra något
orkar göra något
törs göra något
vågar göra något
låta göra något

Verb där ”att” är mer eller mindre valfritt

kommer (att) göra något
försöker (att) göra något
önskar (att) göra något
slutar (att) göra något
börjar (att) göra något
fortsätter (att) göra något
lär sig (att) göra något
lovar (att) göra något
tänker sig (att) göra något
lyckas (att) göra något
ber någon (att) göra något
planerar (att) göra något
vägrar (att) göra något
glömmer (att) göra något
Dessa listor är förstås inte kompletta, och det kan finnas andra faktorer som påverkar om att används eller inte. Ju mer svenska du hör och läser, desto bättre känsla får du för om att ska användas eller inte.